Blogger

21 07 2009

Dålig på att uppdatera här ibland, som nu t.ex. men jag menar det är ju ingen som egentligen är särskilt att läsa om mig när jag skriver om vad jag gör på dagarna för ingen bryr sig ju egentligen. Man vill ju läsa när det händer något roligt eller udda tankar man har funderat på. Vad har jag gjort för roligt idag då? vart på stan en sväng och bla kollat på födelsedagspresent åt frugan. Jo jag var förresten på apoteket och hämtade ut mina Twinrix sprutor där apotekaren eller vad det nu heter såg mitt recept och tittade på mig och sa, -Vet du vad dehär kostar, vad var det som gjorde att jag fick den blicken? tyckte hon att det var onödigt dyrt i förhållande till nyttan? tyckte hon att jag såg för ung ut för att ha köpkraften att betala?. Jag sa till henne att dom kostar 1100 kronor drygt. DÅ blev hon lite förvånad och sa du hade visst kollat upp detta innan, jamen hallå, det dök inte upp en lapp i brevlådan som sa att jag skulle vaccinera mig precis, jag har ju själv styrt upp det och efterfrågat det. Hon frågade om jag skulle resa bort och om jag skule hinna ta det innan resan, jag förklarade att så var tanken då sa hon något uppmuntrade, – Ja då är du iaf skyddad mot detta men det är ju så mycket annat som folk kommer hem med nuförtiden. – Jag planerar att hinna vaccinera mig mot det också sa jag och antog att hon syftade på den nya influensan. -Ja det är ju bra för det verkar ju vara de yngre som drabbas hårdast säger hon. Tack för det peptalket apoteket, tror bergis dom försöker påverka folk att bli hypokondriker bara för att det gynnar deras affärer, eftersom dom inte har monopol längre så måste ju även dom kamma in stålar.

Tror ni jag klär i grönt förresten? inte militärgränt tänker jag då utan neongrönt. Det är ju förlängningen av min utbildning, och nej jag byter inte jobb bara för att jag utbildar mig, inte just nu iaf. Det är för mig en investering i framtiden. Även om man i landstinget i Värmland tydligen inte har något ut för att man specialiserar sig vilket är helt sjukt. I min värld borde arbetsgivaren uppmuntra att en arbetare helt på egen grund vill specialisera sig på en yrkeskompetens, så till vida att behovet finns då såklart, men man kan väl inte påstå att behovet inte finns i ambulansjukvården iaf, jag har inga siffror men långt ifrån alla är ju specialiserade ambulanssjuksköterskor. Förresten upptäckte jag att på arbetsförmedlingens lista över bristyrken finns en kategori som benämns som akutsjuksköterskor, vilka är detta? det finns ju i dagens läge ingen vidareutbildning som benämns på detta sätt? eller är det just därför bristen är så stor, för att det inte finns någon utbildning, isåfall borde man ju starta en sådan helt enkelt, eller? Jag vet att det finns grupper som lobbar för detta och det finns utbildningar som skulle kunna benämnas som specialistutbildning i akutsjukvård, men det finns inget nationellt erkännande av denna specialistutbildning. Jag tror att framtiden ligger i större specialisering iom att sjukvården förändras och blir allt mer högteknilogisk och framstegen tar oss i en rask takt framåt. Men är den akademiska vägen verkligen rätt väg för ett så specialiserat yrke? jag tror och tycker att omvårdnad betyder allt för mycket mumbo jumbo som det är idag och det har väldigt lite förankring i vad yrkets egentliga beståndsdelar. Jag ser två vägar ut ur detta 1. Ämnet omvårdnad omdefineras till att handla om det verkliga arbetet som en sjuksköterska genomför. 2. Skolan görs om till en ”icke akademisk” yrkesutbildning, detta betyder ju inte att det inte ska handla om evidensbaserad kunskap utan bara att man bryter loss från akademiska ramar för utbildning och framställning. I min värld bör man kunna rekrytera människor som man genom intervjuer och andra rekryteringsmetoder finner lämpliga att vårda andra, för det är inget som man kan utbilda sig till. Omvårdnad innehåller idag för mycket självklarheter tycker jag, och det betyder tid man kunnat spendera på annat.

Okej nu har jag faktiskt helt tappat bort mig själv i min egen lilla skriftliga monolog, vad var det jag var ute efter egentligen? och vart ville jag komma? vart började jag? ja vem vet, men jag har ju iaf fått skriva av mig även om det kanske inte är det minsta intressant för andra har jag iaf fått ”blogga av mig”. Känns skönt.


Åtgärder

Information

Kommentera